Det är riktigt tufft för svenska hushåll just nu – och det kommer inte att bli lättare under hösten. Trots ett rekordstort sparande under covid-pandemin så dräneras nu buffertarna inför årets senare del. Anledningen? Inflation, räntor och konsumtion.
Svenska hushåll har förlorat mer än 100 miljarder kronor
De ständigt ökande räntorna och den höga inflationen har kostat svenska hushåll totalt 1080 miljarder kronor bara under förra året.
- 92 miljarder försvann på grund av inflationen
- 16 miljarder gick förlorade på grund av räntorna
Siffrorna kommer från SCB som säger att inflationen ökade mer än inkomsterna, exempelvis löner och pensioner.
En betungande del som är ett ständigt bekymmer och mycket synligt för många är räntorna. SvD rapporterar att de genomsnittliga bolånteräntorna har ökat från 1,5 procent till nära 4,5 procent.
Samtidigt rapporterar nyhetssidan att riksbankens styrränta på 3,75 procent förväntas öka framöver. Anledningen är att den senaste inflationssiffran på 6,4 procent (från 14 juli) var högre än väntat.
Lästips: Därför är sparkonto med ränta dåligt för dina pengar (jämfört med fonder)
Hushållen använder sparade pengar för konsumtion
Det är inte bara inflation och räntor som tar av hushållsekonomin. Även vanlig konsumtion arbetar sig sakta men säkert igenom de buffertar som hushållen har skapat de senaste åren.
Américo Fernández är privatekonom på SEB och i en intervju med SvD säger han att hushållen tar av sparandet för att täcka hålen i privatekonomin. Det gör både att osäkerheten ökar och att den framtida konsumtionen minskar.
Problemet är så stort att Riksbanken bedömer att vissa hushåll kan få problem med att betala på sina lån.
Américo Fernández säger till SvD att läget är så illa att det bara är en tidsfråga innan hushållen drar i nödbromsen och slutar konsumera helt.
Lästips: Så vet du om sparkontot är bra – 5 saker att ha koll på
SCB: Vad kostar inflations- och räntechocken hushållen i kronor?
SCB har släppt en rapport (pdf) som bygger på en modell med fyra scenarier kring individers köpbeteende och sparande. Här är en summering som jag gjort av rapporten. Jag rekommenderar starkt att du läser rapporten i sin helhet för mer utförlig information
- Rapporten undersöker hur hushållen påverkas av stigande inflation och räntor.
- Ett exempel presenteras där ett medianhushåll i Göteborg med en inkomst på 52 000 kronor i månaden och ett bolån på 2,9 miljoner kronor drabbas av 1 600 kronor mer i månaden på grund av räntehöjningar 2022, och inflationen minskar hushållets köpkraft med 4 100 kronor.
- Rapporten visar att hushållens kostnad för inflationen är den del av årsförändringen av finansiellt sparande som är hänförbar till prisdeflatorerna.
- Fyra scenarier presenteras där en individ startar i balans mellan inkomst och utgift, och sedan påverkas av en kostnad för inflationen i nästa period.
- Rapporten beräknar att hushållen som sektor betalar 92 miljarder kronor för inflationen 2022.
- Räntekostnaderna ökade med 23 miljarder kronor före skatteavdrag och 19 miljarder kronor efter skatteavdrag under 2022.
- Volymeffekten, som härrör från nya lån 2022, skattas till 3 miljarder kronor. Det betyder att den prisbetingade räntekostnadsökningen 2022 är ca 16 miljarder kronor.
- Sammanfattningsvis kostade både hushållens räntekostnader och den allmänna inflationen hushållen 108 miljarder kronor under 2022, varav 92 miljarder hänförs till den stigande inflationen och 16 miljarder till de högre räntorna.
Summeringen av rapporten är genererad av GPT som analyserat pdf-filen och hämtat utdrag från materialet.
