Snabblån är ett av de största skälen att svenskar hamnar hos Kronofogden. Det totala skuldberget är just nu 138 miljarder konor, fördelat på 436 000 svenskar.
Regeringen har pekat ut snabblåneföretagen som en av de största orsakerna och för att komma åt problemet skärps reglerna för snabblån.
Nya reglerna som föreslås för 2026
Den första åtgärden är att snabblåneföretag måste ansöka om banktillstånd för att verka. Det gör att en del mindre seriösa aktörer kan gallras ut vilket blir en skyddsåtgärd för låntagarna.
Andra åtgärden är att räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter över referensräntan. Det betyder att långivare inte får ta ut en årsränta som är lika hög som tidigare. Dessutom föreslås ett kostnadstak på uppläggningsavgiften där den inte får uppgå till mer än en procent av prisbasbeloppet.
En annan åtgärd som är på förslag är ett nationellt skuldregister som ska effektivisera kreditkontrollerna. Om det blir verklighet är det lättare att se när personer är hårt skuldsatta och inte är lämpliga för nya lån.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) säger i ett uttalande att snabblåneföretagen inte har lyckats med tillräckliga kontroller av betalningsförmågan hos låntagarna. Det i sin tur har lett till att många kan ta nya lån när ekonomin egentligen inte tillåter det.
En viktig punkt blir att öka tillsynen så att snabblåneföretagen verkligen gör de kontroller som krävs för att säkerställer att låntagarna bör få lånen de beviljas.
Ett räkneexempel
Hur dyrt blir det egentligen för ett lån med de nya reglerna?
SVT har gjort en uträkning i samråd med jurist som är expert på lån. I räkneexemplet används ett belopp på 10 000 kronor med räntan 23 procent och ett års återbetalningstid.
Med den nya, högsta uppläggningsavgiften på 588 kronor och 435 kronor i månaden för administrativa avgifter blir totalkostnaden 17 054 kronor.
Den effektiva räntan blir då 214 procent.
