Kronofogden varnar för bedragare som skickar bluff-SMS med myndighetens namn. Meddelandet i SMS-utskicken är att mottagaren uppmanas betala eller bestrida ett betalningsföreläggande. Men tillvägagångssättet att skicka SMS är inget Kronofogden gör och den som svarar utsätter sig själv för risker.

När Kronofogden vill komma i kontakt med dig så sker det på två sätt. Antingen får du ett fysiskt brev i brevlådan eller ett digitalt brev i en så kallad ”digital brevlåda”, exempelvis Kivra. Något SMS eller mejl skickar inte myndigheten. Därför är det också lätt att undvika den här typen av bedrägeriförsök – om du vet hur Kronofogden gör för att nå personer.

Har du fått ett sms om att du ska betala eller bestrida ett krav (betalningsföreläggande) från någon som utger sig vara Kronofogden? Då är sms:et inte från oss. Vi smsar inte krav.

Kronofogden på sin officiella webbsajt

Det är extremt viktigt att du aldrig loggar in på någon sajt via länkar som du fått i SMS eller via mejl. Gå alltid via webbläsaren där du manuellt skriver in adressen dit du vill gå, exempelvis om du tror dig ha fått ett meddelande från din bank eller en myndighet. Använd aldrig Bank-ID för att logga in på en sajt eller tjänst via en länk i SMS eller mejl.

Är du det minsta osäker ska du helst kontakta avsändaren via officiella kanaler. Som exempel kan vi ta Kronofogden. Om du tror att myndigheten faktiskt har försökt kontakta dig så kan du ringa dem via den telefonnumret som står på den officiella webbsajten. Då vet du helt säkert att det är myndigheten du kommer fram till och de kan ge dig bra information.

Läs hela uppmaningen och varningen från Kronofogden här.

Tips: Så ska du tänka om SMS och mejl

Var alltid skeptisk mot SMS och mejl av alla slag. Förutsätt att meddelandet du fått är ett så kallat ”nätfiske” där cyberkriminella försöker komma åt personlig information och inloggningsuppgifter. Oavsett om det ser professionellt och bra ut eller inte – var alltid uppmärksam och noga med att kolla länkar, information, kontaktuppgifter och krav som ställs mot dig.

Idag används SMS betydligt mindre nu när många använder sig av meddelandetjänster som Facebook Messenger, WhatsApp, Telegram och liknande. Därför ska du vara extra uppmärksam när du får ett SMS då så kallad ”smishing” har blivit allt vanligare.

Det här är Smishing

Smishing är en form cyberkriminalitet som syftar till att få mottagare att skicka personlig information, såsom lösenord eller bankkontonummer, via SMS eller textmeddelanden. Bedragarna kan använda olika tekniker för att få mottagaren att tro att de får ett legitimt meddelande från en verklig organisation eller person, till exempel genom att utge sig för att vara en bank eller en myndighet.

Smishing-meddelanden kan vara formulerade på olika sätt, men de innehåller oftast en länk eller en uppmaning att lämna ut personlig information på en webbsida som ser legitim ut, men som i själva verket tillhör bedragarna. Det är viktigt att vara försiktig när man får textmeddelanden som uppmanar en att lämna ut personlig information eller klicka på en länk, och att alltid verifiera avsändarens identitet innan man lämnar ut någon information.