Matpriserna är skyhöga samtidigt som Ica-handlarnas gör supervinster. En undersökning visar att de 43 största Maxi-butikerna med omsättning på minst 500 miljoner årligen tillsammans delar ut över 800 miljoner kronor till sina ägare. Kritiken mot handlarna är stor, men Ica-handlarnas förbund rycker på axlarna och slår ifrån sig.
Här är en sammanfattning av artikeln i punktform:
- 43 största Ica-butikerna har delat ut 846 miljoner kr till sina ägare
- Planerar ytterligare 673 miljoner kr i utdelning
- Ica Maxi Haninge delade ut störst – 90 miljoner kr
- Utdelningen motsvarar ca 500 000 kr per anställd i vissa butiker
- Facket kritiserar de höga utdelningarna och vill se investeringar i personalen
- Ica-handlarnas förbund försvarar utdelningarna och hänvisar till branschens marginaler
- Rörelsemarginalen har minskat från 4,2% (2021) till 2,8% (2023)
- Omkring 500 miljoner kr går tillbaka till Ica Sverige centralt genom preferensaktier
Dagligvaruhandeln höjde priserna mer än leverantörerna
Priserna på våra vanligast matvaror ökar år för år. Det blir allt dyrare för svenska hushåll att fylla skafferier, kylskåp och frysar.
Enligt Konkurrensverket har priserna på viktiga råvaror stigit under 2021 och sedan minskat något 2023.
Höjningarna som gjordes i leverantörsleden var inte höjningarna som skedde för dig som konsument. I dagligvaruhandeln ökade priserna betydligt mer när butikerna först höjde samma mängd som leverantörerna, och därefter lade på sin egen vinstprocent.
Som ett exempel i en stor undersökning kring matpriserna lyfter Konkurrensverket fram hur ett matlagningssmör ökat i pris med 28 kronor hos leverantören, men i butik blev priset 36 kronor högre – en skillnad på 29 procent.
Undersökningen från Konkurrensverket visar att 70 procent av prisökningarna skdde i leverantörsledet medan resterande 30 procent var i dagligvaruhandeln.
Här är ett utdrag från undersökningen som visar några vanliga matprodukter och hur prishöjningarna drabbar dig som konsument:
Varugrupp | Ökning av leverantörspriset per enhet | Ökning av konsumentpriset per enhet |
Matlagningssmör | 28 | 36 |
Bröd | 14 | 16 |
Ägg | 4 | 14 |
Kyckling | 26 | 39 |
Matolja | 17 | 25 |
Potatis | 1,5 | 3 |
Ost | 34 | 48 |
Som tabellen och Konkurrentverkets undersökning visar är det stora skillnader mellan leverantörspriset och konsumentpriset.
Matlagringssmör ökade med 29 procent, vilket är en rejäl skillnad. Men tittar vi på ägg är ökningen mycket högre – hela 250 procent mellan ökningen av leverantörspriset och vad konsumentpriset ökat. Det kan bara finnas en anledning till varför priset kan ha ökat så mycket för dig som ska äta äggen, och det är för att öka butikernas vinster.
Andra nämnvärda varugrupper som ökat kraftigt är potatis där skillnaden är 100 procent och kyckling med en 50-procentig skillnad i prisökning.
Om man ska summera myndighetens undersökning kan den se ut så här:
- Dagligvaruhandeln har:
- Behållit sina bruttovinstmarginaler
- Kunnat öka priser mer än motiverat av kostnaderna
- Tillämpat ”ränta-på-ränta-effekt” genom att lägga påslag på tidigare leds prisökningar
- Konkurrensverkets slutsats: Dagligvaruhandeln har utnyttjat marknadsmakt för att öka vinstmarginaler i kronor
Men kom ihåg att det är deras slutsats och inte nödvändigtvis en 100-procentig reflektion av verkligheten. Observera att siffrorna över gäller dagligvaruhandeln i stort och inte specifikt Ica-gruppen.
Facket är kritisk till butikernas utdelningar
Med fler än 1 200 butiker fördelade på 286 kommuner är Ica en vanlig syn i princip alla städer och byar runt om i Sverige. Varje butik drivs av en enskild ägare. I många fall har Ica Sverige en ägarandel i butiken genom en så kallad preferensaktie. Och bara under 2023 delades mer än en halv miljard kronor ut till Ica Sverige från butikerna.
Aftonbladets kartläggning av Ica-butikernas utdelningar visar att Ica Maxi Haninge delade ut mest pengar av alla – hela 90 miljoner kronor gick till ägarna – med en omsättning på 1,146 miljarder kronor. Tvåa är Ica Maxi Jönköping som har en omsättning på dryga miljarden och en utdelning på 56 miljarder samt planer på ytterligare 58 miljoner kronor i utdelning. Och Ica Maxi Högsbo som omsätter cirka 880 miljoner kronor har delat ut 42 miljoner kronor med planer på ytterligare 52 miljoner kronor.
Det flyttas alltså mångmiljonbelopp från butikerna, samtidigt som personalen får kämpa inför varje löneförhandling.
Stefan Carlén är Handels chefekonom och han säger till Aftonbladet att utdelningen som Ica Maxi Jönköping gjorde motsvarar nära en halv miljon kronor per anställd. Och utdelningarna från Ica Maxi Haninge är ännu större per anställd, hela 562 500 kronor.
VD:n för Ica-handlarnas förbund: Inget uppseendeväckande
När Aftonbladet pratar med Göran Blomberg, vd på Ica-handlarnas förbund säger han till tidningen att det inte är uppseendeväckande med utdelningarna.
Han säger också att marginalerna är tunna och att systemet inte bygger på någon socialistisk modell där alla [anställda, redaktionens anm.] måste ha samma påslag.
Alla Ica-butiker har olika förutsättningar och det påverkar så klart även hur lönerna kan sättas. Samtidigt visade Aftonbladets granskning att 352 bolag förra året tillsammans delade ut 2,7 miljarder kronor till bolagets ägare och Ica Sverige. Det låter inte som som små marginaler precis.
Läs hela Aftonbladet-granskningen för ett tydligare sammanhang här.
Så dyr är maten per månad 2025
Enligt Hallå Konsument kan en ensam, vuxen person kosta uppåt 3 700 kronor per månad bara i mat medan en familj på fyra personer får räkna med matkostnader kring 12 000 kronor per månad. Årligen kan kostnaderna alltså vara runt 44 000 kronor respektive 144 000 kronor.
Och då har de inte räknat in eventuell specialkost som kan driva upp priserna ännu mer. Hallå Konsument har räknat ut att snittkostnaden för glutenfri, laktosfri och mjölkproteinfri mat är runt 100 till 230 kronor högre per månad, så ta med det i beräkningarna.
Det blir snabbt en stor belastning för både ensamstående och familjer med begränsad inkomst. Det finns helt enkelt inte pengar till att täcka allt som behövs – speciellt i familjer med större barn där kraven på mängden mat är hög.