- Regeringen föreslår en ny kontantlag som kan börja gälla 1 juli 2026.
- Mataffärer och apotek med bemannad kassa ska ta emot kontanter.
- Butiker får neka kontanter om personalens säkerhet riskeras.
- Det ska gå att ta ut och sätta in kontanter i hela landet i betryggande utsträckning.
- Lagrådet och flera experter anser att lagen riskerar att få begränsad effekt.
- Kritiker menar att staten borde ta större ansvar, bland annat genom Riksbanken.
Därför vill regeringen införa en kontantlag
Strax före jul lämnade regeringen en lagrådsremiss med förslag om en ny kontantlag (pdf). Målet är att framtidssäkra möjligheten att betala kontant i ett allt mer digitaliserat samhälle.
Dennis Dioukarev (SD), riksdagsledamot som lett arbetet, säger att lagen ska säkra svenskarnas möjlighet att betala kontant för livsmedel och medicin. Han betonar samtidigt att näringsidkare behöver kunna neka kontant betalning om personalens säkerhet inte kan garanteras.
Enligt regeringen stärker lagen kontanternas ställning och bidrar till bättre beredskap och en mer inkluderande ekonomi.
Vad lagen innebär i praktiken
Förslaget innehåller två centrala delar som påverkar privatpersoner.
- För det första ska mataffärer och apotek med bemannad kassa ta emot kontanter. Kravet gäller dock inte om kontanthanteringen innebär en säkerhetsrisk för personalen.
- För det andra ska det gå att ta ut och sätta in kontanter i hela landet i betryggande utsträckning.
Formuleringen innebär att tillgången inte behöver finnas överallt, men att den ska vara tillräcklig för att fungera i praktiken.
Kritiken mot lagförslaget
Flera aktörer ifrågasätter vilken skillnad lagen faktiskt gör.
Lagrådet skriver i sitt remissvar att lagen är onödig och verkningslös. Bedömningen grundar sig på att många av de verksamheter som omfattas redan tar emot kontanter.
Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, delar den uppfattningen. Han menar att lagkravet inte automatiskt förändrar människors betalvanor. De flesta mataffärer och apotek accepterar redan kontanter, och konsumenter som föredrar digitala betalningar lär fortsätta göra det.
Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund, anser att ambitionen att stärka kontanterna är rimlig men att förslaget inte går tillräckligt långt. Han lyfter att staten borde ta större ansvar för kontantanvändningen. Ett tidigare förslag om att ge Riksbanken ett utökat ansvar lades fram, men regeringen valde att inte gå vidare.
Så kan lagen påverka vardagen
För den som använder kontanter regelbundet kan lagen ge ett tydligare stöd i situationer där butiker annars nekar betalning. Särskilt äldre personer och andra som inte använder digitala tjänster kan märka av förändringen.
För majoriteten som redan betalar med kort eller mobil lär effekten bli begränsad. Lagen tvingar inte konsumenter att använda kontanter, utan säkrar främst möjligheten att göra det.
Om riksdagen antar förslaget börjar lagen gälla den 1 juli 2026. Fram till dess fortsätter debatten om hur stor betydelse kontanter ska ha i framtidens betalningssystem.
