Klarna fortsätter att blöda pengar varje månad. Enligt den senaste kvartalsrapporten gick bolaget back med 99 miljoner dollar, eller strax under en miljard kronor. Anledningen? Allt fler kunder väljer att köpa nu och betala senare – utan att faktiskt kunna betala senare.
Kreditskulderna har ökat kraftigt hos konsumenter som använder Klarna. Det gör att Klarnas förluster fördubblats från 47 miljoner dollar under samma period förra året.
I sin kvartalsrapport meddelar Klarna att kreditförlusterna hos deras kunder ökade till 136 miljoner dollar. Det är en ökning med 17 procent jämfört med förra året.
Klarna tjänar på konsumenter som inte kan betala tillbaka
Klarna tjänar pengar på framför allt två kunder: handlare som använder Klarnas tjänster och konsumenter som inte kan betala tillbaka när de lånat av bolaget i så kallade BNPL-köp. BNPL står för ”Buy Now, Pay Later” och är i princip ett lån för att kunna köpa något idag och skjuta betalningarna framför sig.
Problemet nu är att konsumenterna som nyttjar BNPL-köpen får det allt svårare att betala tillbaka. Enligt kreditplattformen LendingTree säger ungefär var fjärde konsument de pratat med att de missat att betala tillbaka ett BNPL-köp i tid. Det är en ökning upp från lite mer än var tredje konsument under 2024.
Ett växande problem är att konsumenter känner sig tvingade att köpa vardagligvaror på kredit. LendingTree säger i sin rapport att tillfrågade konsumenter i allt högre grad köper mat och andra förbrukningsvaror med lånade pengar. Rapporten säger att hela 14 procent fler svarade att de använder någon annans pengar till vardagsvaror jämfört med förra året.
För Klarna är konsumenternas oförmåga att betala tillbaka ett dubbeleggat svärd. Bolaget tjänar pengar på att deras kunder inte betalar tillbaka, men samtidigt ökar kritiken mot kreditbolag vilket gör att Klarnas vinster sticker i ögonen hos konsumenter. Det skadar Klarnas rykte och i längden varumärket.
Klarna ökade svenska konsumenters skulder med 292% på 4 år
Aftonbladet rapporterade 2021 att Klarnas kunder har en halv miljard i skulder hos Kronofoden. Analytiker som Johan Krantz sa då att skuldsättningen ökar snabbt hos de som redan har problem, samtidigt som Klarna för första gången såg rörelseintäkter över 10 miljarder kronor – en ökning med 40 procent vid tillfället.
När Aftonbladet kontaktade Klarna om problematiken svarade Niklas Gillström, presschef på Klarna i Sverige att ”Det är djupt olyckligt, för vi vill inte vara en del av ett problem, tvärtom ska vi vara en positiv kraft i den här branschen […]”.
Istället för att ta ansvar för problematiken med kunder som inte kan betala tillbaka menade Niklas då att både företagen och politikerna måste agera. Trots att Klarna stod för en skuldökning hos Kronofogden med 379 miljoner kronor på bara fyra år – en ökning med hela 292 procent.
Samma år varnade Finansinspektionen för en kraftig ökning av köp på avbetalning och kredit. Generaldirektören Erik Thedéen sa till Aftonbladet att ”även små lån kan leda till stora problem”. Och idag, 2025, ser vi att det är ett större problem än någonsin.
Klarnas uppmaning till ”Köp först – betala senare” borde egentligen vara ”Köp nu – betala direkt”.
Köp nu – betala senare ökar konverteringar i e-handeln
Köp nu – betala senare en av flera effektiva strategier för att öka konverteringsgraden och försäljningen inom e-handel.
Anledningen är att e-handlaren erbjuder en smidigare betallösning där potentiella kunder inte behöver riskera sina egna pengar när de gör ett köp i en webbshop. Varje gång plånboken öppnas är det ett psykologiskt hinder och en friktion som gör det svårare att konvertera besökaren till betalande kund.
Effiease.com rapporterar att konverteringsgraden för e-handlare med BNPL-lösningar är 20-30 procent högre och att ordervärdet är uppåt 40 procent högre än för webbshoppar som saknar samma lösning. Att kunna delbetala sina köp är en uppmuntran för kunder at lägga till fler eller dyrare produkter i varukorgen.
Samtidigt säger webbsajten affirm.com att BNPL-lösningar där kunder kan betala senare att varukorgsavhoppen minskar. Den så kallade sticker shock-effekten vid kassan är mindre vilket leder till färre avbrutna köp.
